idag är det alla helgons dag, en dag att minnas de som inte finns ibland oss längre. 

 

just idag tänker jag lite extra på min farmor, en kruttant av allra bästa slag. hon som ville att jag skulle lära henne maila så hon slapp skriva svaren på veckans gåta i hemmets journal på dyra vykort, som lärde mig och min lillasyster fula sånger om hur kungen dog på alla möjliga sätt och som snällt la ner diskandet när "min rumpa väntade" och lät mig sitta i hennes knä. 

 

när jag blir gammal vill jag bli som min farmor, godhjärtad och helt utan förståelse för att man måste ta det lugnt som gammal. min lilla farmor cyklade till affären varje dag tills det att hon var 92 år gammal, hon hämtade oss på dagis när vi var sjuka och gungade brevid oss när vi lekte på gården.